The roar of the feminine

Den tantriska traditionen säger att det feminina, Shakti (energi) är ren kraft medan det maskulina, Shiva (medvetande) är kapaciteten för vördnad och förundran. Om förundran är Shivas svala, expansiva tillstånd, som håller sin egen självtillräckliga lycksalighet så är Shaktis gensvar förtjusning – ett berusat bubblande av kreativ förmåga, evig föränderlighet och absolut självständighet.

Men det ligger även i det femininas natur att ryta, som mytologin kring Gudinnorna Durga och Kali framvisar. Och det Gudinnan riktar sitt öronbedövande rytande mot är alltid det maktgalna, självcentrerade, giriga, hånfulla. I myterna tar det formen av kraftfulla demoner, snabba att skifta form och kvicka att ta till våld, säkra på sin oövervinnerlighet. Förödande ofta försöker Demonen ifråga att övertala Gudinnan att gifta sig med honom, med argumentet att kärlekslekar passar hennes skönhet långt bättre än krigslekar. Inte i något fall är han oberörd av hennes ljuvlighet men eftersom det är en åtrå som aldrig någonsin mognar till vördnad (vilket hade fått honom att lägga ner alla vapen och ge henne sitt liv) hårdnar han snabbt inför hennes kraft och okuvlighet och försöker dominera henne. Eftersom ingen kan dominera Universums moder, källan till all kraft, förlorar demonen alltid. I den förlusten sker oundvikligen det uppgivande han tidigare vägrat då han upptas i henne, lättad av kraften i hennes nåd.

Det mytologiska temat är beklagligt aktuellt i vår verklighet. Självklart kan vi välja att bara se till den tolkning av myten som är den inre ( den där vi själva så att säga spelar alla rollerna) men den är varken mer eller mindre sann än den grova värld som möter oss. Sanningen är genomgripande, den sträcker sig genom det subtila och in i det fysiska, berör-bara. Våld är en form av maskulin impotens, medans potensen återfinns i redan nämnda kapacitet till förundran. Nu, som så länge redan, är vår gemensamma värld i behov av den här kunskapen och erfarenheten. Och så länge som vi inte ser skiftet från missriktad åtrå, hån, dominans och våld till vördnad kommer vi att höra Gudinnan ryta.

Aum Durgaye Svaha